Utveckla Strandgatan men genom en öppen process

I stadsfullmäktige tisdagkväll debatterades en studie över Strandgatan-Servicegatan. Under behandlingen klargjorde jag mitt ställningstagande i omröstningerna i stadsstyrelsen, vilka föregick fullmäktiges behandling.

 

Det är sannerligen komplicerat med stadsplaneändringar som avviker från den av fullmäktige godkända generalplanen. I detta fall har vi just en studie som härrör från en ansökan om byggande som avviker från nuvarande generalplan. Det finns ett förvaltningsbeslut som påpekar att det i ett sådant liknande fall behövs en helhetsbedömning före ett beslut kan tas om beslutet avviker från gällande generalplan. Detta gäller för att generalplanen inte är rättsligt bindande.

 

Det handlar om likabehandling av våra tomtägare och den lagliga möjligheten för våra innevånare att delta i processen. I stadsstyrelsen understödde jag en återremiss för att invänta det ändringsarbete av befintlig generalplan som redan är igångsatt. Oberoende av hur man i framtiden vill se tomten exploaterad så kan vi endast ändra så att vi tillåter högre exploatering än stadsarkitektens studie visar genom att ändra i den befintliga generalplanen.

 

När förslaget om återremiss inte vann i stadsstyrelsens första omröstning lade jag ned min röst eftersom sökanden inte önskat det resultat som studien nu visar och det är inte beslutat "Hur vi tänker exploatera Rönnbergstorg". Speciellt om man vill behålla luftigheten i området och kontakt med vattnet för många, behöver ändringsarbete sättas igång. För att komma vidare med utveckling av staden borde således en ny utredning genomföras, med en annan ansats än det stadsarkitektens studie visar i syfte att ändra generalplanen. Vi behöver skapa möjligheter för de som vill bygga men samtidigt göra det med ett öppet förfarande där Mariehamnarna görs delaktiga.

Inkludera ungdomar

På Åland finns en framtidstro inom näringslivet med satsningar på gång och företag som både visar positiva resultat men även sådana som behöver nya ansatser och utvecklas. Det viktigaste för ett fungerande åländskt näringsliv är att politiker ger möjligheter.

Möjligheterna för Åland är många om samhället liksom företagen även inkluderar ungdomar med nya ideer. I samhällets alla delar, från samhällsplanering till arbetsplatser behövs ett ungdomsperspektiv. Vi borde satsa mer på att utveckla utbildningsområden som vi är riktigt bra på, t.ex. handels- och sjöfartsutbildning, turism, idrott och musik, samt hålla fler inriktningar inom utbildningsenheterna och satsa på internationella linjer med utbyte till andra skolor, inte minst inom yrkes- och högskoleutbildningen. Hur skulle det vara med ett samarbete kring hållbarhets- och energiutveckling samt cirkulär ekonomi med Blekinge högskola, KTH och något tekniskt lärosäte i Finland eller öka möjligheterna att studera musik på distans?

För att skapa inflyttning via utbildning behöver vi tänka kreativt. Var vill unga bo, var kan vi skapa aktiviteter, kultur, idrott och mötesplatser för dem? Här har Mariehamn som centralort en stor roll att spela för att skapa nya campusområden och välkomna de som vill bo och studera hos oss. Men även samverkan mellan skolor på fasta Åland och skärgården bör ges möjligheter. Åland med korta sträckor, utvecklade cykelleder och omgivningar med natur och skärgård har alla förutsättningar att ge unga det välmående, utbildningstillfällen och chanser till jobb som de så väl behöver. Dessutom får Åland livskraft, inflyttning och positiva ringeffekter på köpet!

Vad får vi till middag?

Vad får vi till middag? Den frågan får jag ofta när jag kommer hem från jobbet en vardag, stressad efter en drygt 7 till 8 timmars arbetsdag. Ibland har jag handlat mat på vägen hem, ibland rycker man upp frysdörren när man kommit innanför dörren eller så har man tur och det finns rester från dagen innan. Känner ni igen er?

Vardagspusslet med middag på bordet kl 5 till en hungrig familj fixas inte av sig själv. Ännu mindre om den ska vara laktosfri, utan gluten, REKO, ingen GMO och sakna både det ena och det andra pga av allergier! Hur varje familj ordnar detta undrar jag ofta. Speciellt då det inte får bli rester, matsvinn belastar miljön vet vi ju, och helst tillagas med färska ekologiska och giftfria råvaror!

Inte undra på att industrin har hittat en nisch med färdiglagat. Föräldrarna jobbar mycket och maten ska vara lättlagad. Blev det bra det här? Kan vårt ansvar över en god och hälsosam kost lämnas helt över till kommersiella krafter? Finns det mineral och vitaminer i maten, tillräcklig näring och vad är egentligen ”modifierad stärkelse” och E365? Korv med bröd eller makaroner räcker det? Nä, egentligen inte för det behövs grönsaker också.

Vi äter inte på samma sätt idag som vi gjorde för 50 år sedan och absolut inte för 100. Lägg där till en omgivning som består av avgasutsläpp, kemikalier och stress som dessutom gör oss känsligare och sjukare. Kanske vi kunde bota oss med motståndskraftig mat. Men om vi både äter vitaminfattigt och får för lite i oss av väsentliga ämnen som omega -3 eller 6 med flera samt utsätts för allt på samma gång, bryter det ner vår motståndskraft och vi blir påtagligt mer mottagliga för olika ”nya” sjukdomar.

Därför är det så viktigt att vi har lagstiftning som försöker begränsa allt det vi utsätts för i form av kemikalier, konserveringsmedel och experimentella GMO-produkter, om vi vill ha trygg mat och hälsa i framtiden också.

Med lagstiftning når vi inte hela vägen, vi måste även förstå varför vi behöver börja leva mer hållbart, skydda vårt dricksvatten, ställa krav på verksamheter att släppa ut mindre till luften vi andas in, att alla ska vara med på att avveckla användning av fossila bränslen och investera i rent närproducerat jordbruk istället för kraftigt förändrade GMO produkter. På det viset minskar vi även kostnaden för sjukvård eftersom vi istället bedriver friskvård på riktig.

Jag vill leva hållbart, hur ser din framtid ut?

Ekonomin i staden ska vara sund och långsiktig!

I det här skedet har inget reellt ändrat förutsättningarna för den ekonomi som fullmäktige lade upp i juni 2015 för år 2016. Tvärtom verkar stadens inkomster ge den input som vi behöver för att säkra de investeringar och amorteringar som vi tänkt att göra.

Då skatten 2016 antogs i vederbörlig ordning hade vi den prognos som nu bekräftats, en uppåtgående trend på skatteintäktssidan. Tack och lov får man väl säga med tanke på Finlands ekonomi och aviserade stålbad, börsmarknaden och det allmänna konjunktur läget. Stadens budget under dessa förutsättningar var försiktig på inkomstsidan men visade ett litet överskott.

För 2 år sedan hade staden ett överskottsmål på 2 miljoner euro för att klara de investeringar som ska genomföras, bla Övernäs skolas ombyggnad, nytt Horellidagis samt Ålandsvägen i etapper. Dessutom har fullmäktige beslutat att lånebörda ska minska. För att klara detta gjordes en strukturomläggning av budgeten för att bli en realbudget. Just för att att kunna följa läget bättre, nu ser skatteinkomstsidan ut att generera bättre än budgeterat men mindre än överskottsmålet.

Klart vi ska diskutera framtida skattersatser, gärna en minskning och mer i plånboken till Mariehamnarna. Men utgående från en ekonomi som inte är tungt beroende av samfundsskatter. Dessutom ska vi se över låneskulderna, både stadens och koncernens samt konsekvenser av en minskning för att bibehålla den sunda och långsiktiga ekonomi vi skapat denna period!