Visit Åland visar vägen för turismen

Mycket kan säkert sägas om visit Åland men inte att där saknas ideer och visioner. Vid vårat besök berättar Lotta Berner och Terese Flöjt om verksamheten och vart vi är på väg. Åland är fullt med egna unika potentiella upplevelser om vi bara förpackar, uppmuntrar och marknadsför dem på rätt sätt. Även på detta område har vi möjligheter att utveckla turismen och därmed ytterligare ett område som får hjulen att snurra. Men den potential av besökare som länge kryssat Åland förbi måste vi fånga upp och skapa en marknad för genom genuina och lockande produkter. Det kan låta lätt men även här behövs förstås kunskap, kompetens, personella resurser och massor med kreativitet och samarbete. Tillsammans växer vi och visit Åland är det nav kring vilket turismen kan utvecklas och då behövs att alla krafter drar åt samma håll. Jag tror på att utveckla delaktiga och meningsfulla arbetssätt som får visit Åland att bli ett draglok för Ålands turism.

Från Mariehamns sida behöver vi tydligare prioritera Mariehamns turismen som en del av Ålandsbesöket och också ge det resurser. Vi kan identifiera viktiga besöksområden, som hamnen med sjöfartsmuseet och Pommern som vi behöver ge en ansiktslyftning. Därför stöder jag att Pommern får en docka och att det görs på ett sådant sätt att hel området får ett lyft och kan användas i kulturlivet och för vår sjöfartshistoria som på riktigt är intressant. Mariehamn behöver tydligare skyltning och ett tänk ur besökarens synvinkel för att bli mer attraktivt och lätt att greppa för besökare. Samt sist men inte minst så lyfter absoluta centrum hela staden om det utvecklas och tillåts blomma! Ja, inte bara bildligt utan bokstavligen, för vem investerar i stora fasta blomkrukor med bänkar utan att låta dessa bli vackra prunkande blomoaser?

Härproducerat och mer ekologiskt jordbruk, ja tack!

Ett hållbart jordbruk borde vara balanserat och i samklang med naturen. Därför behöver ett ökat jordbruk, särskilt ett ekologiskt sådant, ske parallellt med ökad djurproduktion men även tillsammans med konventionellt jordbruk. I Sverige har man gjort en beräkning om vad som skulle krävas för att jordbruket skulle vara hundra procent ekologiskt. Ja, enbart för växtnäring skulle det krävas tre miljoner kor. Alltså tio gånger så mycket kor som idag, för att få tillräckligt med gödsel. Och för djurproduktionen skulle krävas åkermark motsvarande en och en halv gånger Sveriges hela åkerareal till.

Att ge sig in i jordbruksdebatten är svårt, då den idag består av så många delar och styrs av mycket pappersarbete mot EU och regler för att få stöd och vara bärkraftigt. Samtidigt handlar det även om duktiga och hårtarbetande företagare som behöver verksamhetsförutsättningar och samma sociala skydd som alla andra. Det vill jag att vi uppmärksammar och försöker att förbättra för jordbrukare att verka för Åland och på Åland.

Men ur ett miljö och hållbarhetsperspektiv, socialt så väl som ekonomiskt, bör man förstå att allt jordbruk inte kan bli ekologiskt över en natt. Det finns förutsättningar för enskilda intresserade jordbrukare och det ska vi uppmuntra samt visa vägen med marknadsföring för det hållbara, rena och härproducerade jordbruket. Vad kan vara bättre för Åland än att du och jag får både äta gott och nyttigt samt ge turister produkter för dem att uppleva och njuta vid ett besök hos oss. Sätt Åland på tallriken och tidigare skärgårdssmak är projekt som vi ska ha mer av då de skapar långsiktigt goda förutsättningar för Åland.

För att komma vidare med miljöaspekter och ekologiskt jordbruk kan vi förbättra naturgödslet genom att ta vara på biogas och använda restprodukten som näringsmedel på våra jordbruksmarker. För hållbarheten betyder det även att avsätta kött- och mejeriprodukter från våra djur- och mjölkproducenter. Det är möjligt med rätt åtgärder och hållbara beslut.

Strukturer förändrar vi med gemensam helhetsplan

Kommunerna har en tuff situation när kraven via lagstiftningen ökar, planering och miljöproblem behöver lösningar men få som jobbar med frågorna finns. Vi efterfrågar bättre bemötande, tydligare regler och att alla ska vara delaktiga i beslutsprocesser på nya sätt (digitalt). För varje generation ändrar förväntningarna på kommunens service som speglar det globala samhällets förändring i stort. De personella resurserna räcker inte och arbetssätten behöver motsvara de nya kraven från kommuninnevånarna.

Min uppgift som politiker är att lyssna och föreslå lösningar samt peka med hela handen. För min del ser jag behovet att tillgodose ålänningarna med modern, rättssäker och likvärdig behandling och ha råd med socialt arbete, äldreomsorg och infrastruktur i större utsträckning än idag som det mest utmanande för kommunerna. Det är svårt när kraven via lagstiftningen ökar för att vi efterfrågar det. Planering och miljöproblem behöver lösningar men ingen eller få som jobbar med frågorna finns och vi vill ha bättre bemötande, tydligare regler och vara delaktiga i beslutsprocesser på nya sätt (digitalt). För varje generation ändrar förväntningarna och speglar det globala samhällets förändring i stort. De personella resurserna räcker inte och det är tungt för personalen samt att arbetssätten behöver motsvara de nya kraven från kommuninnevånarna i framtiden också.

Vi kommer att behöva se över strukturen och jobba för samgående mellan kommuner så att främst personella resurser kan utföra ett gott arbete tillsammans över ett bredare område men utan att minska på den närservice vi byggt upp, det vore oklokt. Bosättning och planering av samhällsstruktur görs med långsiktiga perspektiv. Samgående kan ske frivilligt och följa gällande lagar. Det ålänningarna har byggt upp kan vi även förändra på det sätt vi önskar. Vi ska arbeta med konkreta målsättningar om vad som är viktigt och genom en stegvis process med ett öppet förfarande. Vi förändrar där det är klokt och det finns majoriteter för. För arbetet behövs en gemensam helhetsplan, vilket jag är villig att jobba för att ta fram tillsammans t ex. genom ett projekt hos kommunförbundet eller gemensamt med kommunerna.

Bilden: "Man ser inte skogen för alla träd" är talande för dagens kommunsituation. Jag menar att det är dags att gallra och göra fint och trivsamt så att det som lever i skuggan kan börja växa?

Vi kan ta ansvar över fler flyktingar

EU länderna bör dela på ansvaret för den enorma flyktingström som nu kommer över Medelhavet och då kan förstås Åland ta sitt ansvar också. De åländska kommunerna kan ta beslut om fler flyktingfamiljer till sin kommun eller ansvara tillsammans för någon familj och ordnar med boende och integration för dessa. Även kommunförbundet borde utgöra en plattform för samarbete mellan kommunerna, kring mottagandet och förmedla kunskap samt avtala om tjänster mellan kommunerna.

I nuläget borde vi agera istället för att utreda. Det finns en integrationsplan i landskapet som varje kommun kan besluta att följa. Sedan är det upp till kommunen att söka praktiska lösningar för att leva upp till planen och jobba med integration och frågeställningar.

Om vi börjar från ett beslut om att vi ska ta emot ett visst antal familjer så blir det lättare att tänka på genomtförandet. Vi borde hitta nya vägar för hur och vad vi kan göra för de som kommer hit, i en bana om hur skulle du vilja bli mottagen? Integrering i skola och arbetslivet, utbildning i svenska och vår kultur är nyckeln till en bra integrering i det åländska samhället samt att inflyttade kan ta del av vård och omsorg. Vissa nätverk finns redan och till och med föreningar som mångkulturella föreningen samt idrott och kulturföreningar där man skapar gemenskap genom intressen. Det ska vara tryggt att bo på Åland och vi kan dela med oss av vår närdemokrati.

Sjöfartskluster stärker Åland

På Åland finns ett långt kunnande om sjöfart, både inom frakt och passagerartrafik mfl.. Varför pratar man då om att bilda ett kluster? Jo, för att det i en strategi egentligen finns alla ingredienser som vi har på Åland med utbildning, företagsutveckling, många underleverantörer och framsynt teknik men med ett kluster stärks samarbetet mellan sektorerna, tjänsterna och kringföretagen på ett framåtriktat sätt. Med ett eget kluster marknadsför vi tydligare den Åländska genuina sjöfarten som ger arbetsplatser och fortsatt näringsverksamhet.

Det finns många exempel på företag som verkar i anslutning till den Åländska sjöfarten, från säkerhet, maskin- och ingenjörsteknik till tvätt- och varuförsäljning. Passagerartrafiken och inte minst frakttrafiken ändrar hela tiden då verksamhetsförutsättningarna förändras. Då är det viktigt att omgivningen som utbildning, tjänsteleveranser och verksamheten i sig kan hänga med i utvecklingen.

Kompetent personal, produkter som efterfrågas och ett konstant utbud av varor och tjänster måste finnas för att hålla sjöfartsnäringen i ruljans. Därför måste vi ha nätverk för dessa komponenter som finns på Åland. Om det är åländska företag som levererar till näringen så stärker det Åland, annars går jobben och förtjänster helt enkelt till någon annan. Om förväntningarna är att det ska finnas stora leverantörer som plötsligt ska kunna leverera bulkmängder, då är också risken stor att leverantören finns någon annanstans än här. Våra verksamheter måste få möjlighet att växa steg för steg, vilket kan ske i ett klusternätverk.

Många nätverk för olika specialområden finns redan, men klustertanken är långsiktig och inkluderar förutsättningarna för företag på Åland. Därför har jag arbetat i Mariehamns stads kommitte för ett sjöfartskluster, ett arbete som nu konkretiseras av en arbetsgrupp under landskapsregeringen. Jag stöder en fortsättning av arbetet för 2016-2019.

Bilden: Under hösten lämnade jag över saker med sjöfartsanknytning från min avlidne far Stig Lindström till Sjöfartsmuseet i Mariehamn. Bland annat denna flytväst från gamla VIKING 1.

Samarbete, kompetens och förebyggande arbete på ÅHS stärker hela Åland.

Vi besökte ÅHS för att lära oss mer om hur vården fungerar idag och vad som behöver förbättras. Jag är imponerad av vårt fina sjukhus och hur man gradvis har börjat tänka nytt, fått till rätt resurser på rätt plats och utvecklar nya fungerande system. Framtidstro och engagemang finns bland personalen, ledningen och styrelsen. Vi ska behålla det som är bra och förbättra där det behövs.

Den nya akutbilen har förstärkt vården ute på fält och fyllt en lucka i akutvården ute i samhället. Det är både den särskilda kompetensen och den utrustning som akutbilen kan ta med sig som är speciellt med akutbilen. Den fyller ett särskilt behov. När det sker olyckor, sjukfall och kriser behövs en stark enhet som snabbt kan rycka in med rätt utrustning vid varje tillfälle.

Helikoptertransporterna bemannas med olika team om det handlar om sjukdomsfall eller patienttransporter. Därför behövs även sjukvårdare i skärgården som har beredskapsresurser och kan ge handräckning. En sådan resur kan bedöma svårare fall på plats och ge uppgifter till personal centralt som sedan skickar rätt team eller kan få hjälp att hantera situationen av fältchefen över telefon fram tills hjälpen anländer.

Ytterligare insatser behövs ofta i akutfall. Därför har man även utvecklat första insatsgrupper under det senaste året som samarbetar med akutsjukvården. De består av frivilliga brandkåren, röda korset och sjöräddningen. Detta är nytänk och ger en stor känsla av trygghet att höra talas om! Jag hoppas detta projekt kan fortgå och bli en bra resurs för ÅHS och samhället. De är ofta människor med hjärta och hjärna, vardagshjältar som har kunskap är bra för Åland.

För att allt ska fungera kring akutsjukvården behövs en alarmcentral med rätt digitaltsystem, personalresurser och en samarbetsförmåga. Tyvärr är detta vår akilles hel idag då man inte rott i

hamn vem som ska vara huvudman och hur det ska organiseras. Det är viktigt att vi omgående kommer till ett beslut om alarmcentralens organisering för att inte fördröja inledningen av våra akutinsatser som kan vara avgörande för utgången! Vad det gäller digitalisering och program kunde väl detta skötas som ett ÅDA projekt samt kanske systemet även kan driftas av ÅDA?

Utveckla Strandgatan men genom en öppen process

I stadsfullmäktige tisdagkväll debatterades en studie över Strandgatan-Servicegatan. Under behandlingen klargjorde jag mitt ställningstagande i omröstningerna i stadsstyrelsen, vilka föregick fullmäktiges behandling.

 

Det är sannerligen komplicerat med stadsplaneändringar som avviker från den av fullmäktige godkända generalplanen. I detta fall har vi just en studie som härrör från en ansökan om byggande som avviker från nuvarande generalplan. Det finns ett förvaltningsbeslut som påpekar att det i ett sådant liknande fall behövs en helhetsbedömning före ett beslut kan tas om beslutet avviker från gällande generalplan. Detta gäller för att generalplanen inte är rättsligt bindande.

 

Det handlar om likabehandling av våra tomtägare och den lagliga möjligheten för våra innevånare att delta i processen. I stadsstyrelsen understödde jag en återremiss för att invänta det ändringsarbete av befintlig generalplan som redan är igångsatt. Oberoende av hur man i framtiden vill se tomten exploaterad så kan vi endast ändra så att vi tillåter högre exploatering än stadsarkitektens studie visar genom att ändra i den befintliga generalplanen.

 

När förslaget om återremiss inte vann i stadsstyrelsens första omröstning lade jag ned min röst eftersom sökanden inte önskat det resultat som studien nu visar och det är inte beslutat "Hur vi tänker exploatera Rönnbergstorg". Speciellt om man vill behålla luftigheten i området och kontakt med vattnet för många, behöver ändringsarbete sättas igång. För att komma vidare med utveckling av staden borde således en ny utredning genomföras, med en annan ansats än det stadsarkitektens studie visar i syfte att ändra generalplanen. Vi behöver skapa möjligheter för de som vill bygga men samtidigt göra det med ett öppet förfarande där Mariehamnarna görs delaktiga.

Inkludera ungdomar

På Åland finns en framtidstro inom näringslivet med satsningar på gång och företag som både visar positiva resultat men även sådana som behöver nya ansatser och utvecklas. Det viktigaste för ett fungerande åländskt näringsliv är att politiker ger möjligheter.

Möjligheterna för Åland är många om samhället liksom företagen även inkluderar ungdomar med nya ideer. I samhällets alla delar, från samhällsplanering till arbetsplatser behövs ett ungdomsperspektiv. Vi borde satsa mer på att utveckla utbildningsområden som vi är riktigt bra på, t.ex. handels- och sjöfartsutbildning, turism, idrott och musik, samt hålla fler inriktningar inom utbildningsenheterna och satsa på internationella linjer med utbyte till andra skolor, inte minst inom yrkes- och högskoleutbildningen. Hur skulle det vara med ett samarbete kring hållbarhets- och energiutveckling samt cirkulär ekonomi med Blekinge högskola, KTH och något tekniskt lärosäte i Finland eller öka möjligheterna att studera musik på distans?

För att skapa inflyttning via utbildning behöver vi tänka kreativt. Var vill unga bo, var kan vi skapa aktiviteter, kultur, idrott och mötesplatser för dem? Här har Mariehamn som centralort en stor roll att spela för att skapa nya campusområden och välkomna de som vill bo och studera hos oss. Men även samverkan mellan skolor på fasta Åland och skärgården bör ges möjligheter. Åland med korta sträckor, utvecklade cykelleder och omgivningar med natur och skärgård har alla förutsättningar att ge unga det välmående, utbildningstillfällen och chanser till jobb som de så väl behöver. Dessutom får Åland livskraft, inflyttning och positiva ringeffekter på köpet!

Vad får vi till middag?

Vad får vi till middag? Den frågan får jag ofta när jag kommer hem från jobbet en vardag, stressad efter en drygt 7 till 8 timmars arbetsdag. Ibland har jag handlat mat på vägen hem, ibland rycker man upp frysdörren när man kommit innanför dörren eller så har man tur och det finns rester från dagen innan. Känner ni igen er?

Vardagspusslet med middag på bordet kl 5 till en hungrig familj fixas inte av sig själv. Ännu mindre om den ska vara laktosfri, utan gluten, REKO, ingen GMO och sakna både det ena och det andra pga av allergier! Hur varje familj ordnar detta undrar jag ofta. Speciellt då det inte får bli rester, matsvinn belastar miljön vet vi ju, och helst tillagas med färska ekologiska och giftfria råvaror!

Inte undra på att industrin har hittat en nisch med färdiglagat. Föräldrarna jobbar mycket och maten ska vara lättlagad. Blev det bra det här? Kan vårt ansvar över en god och hälsosam kost lämnas helt över till kommersiella krafter? Finns det mineral och vitaminer i maten, tillräcklig näring och vad är egentligen ”modifierad stärkelse” och E365? Korv med bröd eller makaroner räcker det? Nä, egentligen inte för det behövs grönsaker också.

Vi äter inte på samma sätt idag som vi gjorde för 50 år sedan och absolut inte för 100. Lägg där till en omgivning som består av avgasutsläpp, kemikalier och stress som dessutom gör oss känsligare och sjukare. Kanske vi kunde bota oss med motståndskraftig mat. Men om vi både äter vitaminfattigt och får för lite i oss av väsentliga ämnen som omega -3 eller 6 med flera samt utsätts för allt på samma gång, bryter det ner vår motståndskraft och vi blir påtagligt mer mottagliga för olika ”nya” sjukdomar.

Därför är det så viktigt att vi har lagstiftning som försöker begränsa allt det vi utsätts för i form av kemikalier, konserveringsmedel och experimentella GMO-produkter, om vi vill ha trygg mat och hälsa i framtiden också.

Med lagstiftning når vi inte hela vägen, vi måste även förstå varför vi behöver börja leva mer hållbart, skydda vårt dricksvatten, ställa krav på verksamheter att släppa ut mindre till luften vi andas in, att alla ska vara med på att avveckla användning av fossila bränslen och investera i rent närproducerat jordbruk istället för kraftigt förändrade GMO produkter. På det viset minskar vi även kostnaden för sjukvård eftersom vi istället bedriver friskvård på riktig.

Jag vill leva hållbart, hur ser din framtid ut?

Ekonomin i staden ska vara sund och långsiktig!

I det här skedet har inget reellt ändrat förutsättningarna för den ekonomi som fullmäktige lade upp i juni 2015 för år 2016. Tvärtom verkar stadens inkomster ge den input som vi behöver för att säkra de investeringar och amorteringar som vi tänkt att göra.

Då skatten 2016 antogs i vederbörlig ordning hade vi den prognos som nu bekräftats, en uppåtgående trend på skatteintäktssidan. Tack och lov får man väl säga med tanke på Finlands ekonomi och aviserade stålbad, börsmarknaden och det allmänna konjunktur läget. Stadens budget under dessa förutsättningar var försiktig på inkomstsidan men visade ett litet överskott.

För 2 år sedan hade staden ett överskottsmål på 2 miljoner euro för att klara de investeringar som ska genomföras, bla Övernäs skolas ombyggnad, nytt Horellidagis samt Ålandsvägen i etapper. Dessutom har fullmäktige beslutat att lånebörda ska minska. För att klara detta gjordes en strukturomläggning av budgeten för att bli en realbudget. Just för att att kunna följa läget bättre, nu ser skatteinkomstsidan ut att generera bättre än budgeterat men mindre än överskottsmålet.

Klart vi ska diskutera framtida skattersatser, gärna en minskning och mer i plånboken till Mariehamnarna. Men utgående från en ekonomi som inte är tungt beroende av samfundsskatter. Dessutom ska vi se över låneskulderna, både stadens och koncernens samt konsekvenser av en minskning för att bibehålla den sunda och långsiktiga ekonomi vi skapat denna period!