(källa: Lennart Lundqvist, prof.emeritus vid Lunds Universitet)
Enkel förklaring:
Demokrati = Det gemensamma bästa.
Alla i ett samhälle har tillsammans gemensamt ansvar för demokratin och att demokrati råder.
När medborgaren kommer som användare till en offentlig institution, pensionsanstalt, sjukhuset, socialförvaltningen mm. är det en ägare som kräver sin rätt OCH ska bli behandlad därefter.
Demokrati innebär att offentlig makt utgår från folket. På Åland är det högsta folkvalda organet Ålands lagting. Lagtinget beslutar om lagar och förordningar inom ramen för överrenskommelsen med Finland, dvs. Ålands självstyrelse lag.
Legalitet är en del av begreppet rättssäkerhet. Legalitet är en princip att myndigheter ska bedriva sin verksamhet under och med stöd av lagar. Utan stöd i lag saknar myndigheten befogenhet gentemot medborgarna.
Del 2: Hur fungerar demokrati?
(källa: Lennart Lundqvist, prof.emeritus vid Lunds Universitet, Finlands grundlag, EU-rätt m.fl.)
Politiker och tjänstemän jobbar efter samma demokrati- och ekonomivärden en så kallad offentlig etik.
Värden framkommer i lagen, förarbeten till och tillämpningspraxis av lagen, i uttalanden av ledande politiker samt politiska partier eller lagtinget. Vissa värden finns i internationella konventioner som FNs deklaration om mänskliga rättigheter samt olika EU-konventioner. Bland annat den om icke diskriminerande bemötande. Andra finns i Finlands grundlag till exempel vår yttrandefrihet.
Genom varje individs moraliska ansvar fungerar demokratin.
- Tjänsteman/kvinnans roll är att tjäna demokratin och ha ett personligt ansvar.
- Medborgarens roll är att vara demokratins herre men med gemensamt ansvar.
"Demokrati kommer inte fungera om inte tjänstemän/kvinnor fullgör sin uppgift som demokratins väktare".
Landskapets tjänstemän/kvinnors väktarroll innebär att:
- bevaka att demokrati- och ekonomivärdena iakttas,
- öppna den offentliga verksamheten så att medborgarna och politikerna får insyn och påverkningsmöjligheter,
- se till att den offentliga verksamheten är inriktad på att involvera medborgarna och tillgodose deras intressen,
- förmedla ett optimalt beslutsunderlag till beslutsfattarna och medborgarna.
Del 3: Vem beslutar i en demokrati?
(källa: Ledarskapsboken, Jönsson & Strannegård)
Politiker tjänar medborgaren.
Politikern kan agera genom en offentlig byråkrati det vill säga måste hantera en stor tjänstemannaorganisation som ibland anser sig veta bättre än politikerna. Politiker utövar makt i en demokrati, vilket rättfärdigas genom att de fått väljarnas förtroende. Via val får politikerna så kallad legitim rätt att styra och förverkliga sina ideer. Många har åsikter om politiskt ledarskap, att de ska kunna skilja politiska och administrativa frågor från varandra. Administrativa frågor sköts av tjänstemän medan långsiktiga strategier och visioner sköts av politiker. Oftast är tudelningen dock inte helt tydlig och det krävs olika organ och beslutandenivåer för att praktiskt hantera själva beslutandet.
Politiskt styrda Ålands landskapsstyrelse avgjorde alla ärenden i ett kollegium, plenum, fram till 1972. Därefter moderniserades förvaltningen och beslutandet började delvis delegeras till enskilda ledamöter och ledande tjänstemän. Idag heter högsta verkställande organ Ålands landskapsregering. Plenum är högsta verkställande och består av ministrar. Det finns flera olika delegeringsnivåer för beslut. Regeringen tillsammans med lagtinget utgör den centrala nivån i beslutandet. Se bild 2.3 nedan med modell från Sverige.
På Åland har vi en platt organisation där det finns endast en till nivå, den lokala nivån, se bilden nedan. Det är kommuner. Både i Sverige och i Finland har de ytterligare en beslutsnivå, den regionala nivån.
I Åländsk Center vill vi behålla den platta organisationen med två nivåer men andra partier som Liberalerna vill införa även en regional nivå för beslutandet. En regional nivå innebär en ökad förvaltning på Åland, om man behåller kommunerna men inte om de avskaffas.
Motsats till demokrati kallas diktatur.
Diktaturen kännetecknas av en maktkoncentration och betraktas i regel som provisorisk. Ofta uppstår diktaturen i demokratier, där man samlar makten till en liten grupp, och upphäver den personliga friheten.
